©

Jag har tänkt mycket på pengar på sistone. Jag vet inte varför. Pengar är egentligen inget jag bryr mig om, pengar betyder inget för mig. Ser jag en kille eller en tjej som skryter om sina pengar måste jag bara slänga iväg en elak kommentar, inte för att jag är avundsjuk, utan för att de har blivit hjärntvättade och behöver komma ner på jorden. Jag kan ärligt talat säga att jag tycker att folk som enbart snackar om pengar är kompletta idioter, och otroligt tråkiga.

Jag kan däremot säga att jag, precis som alla andra (vare sig man vill erkänna eller inte), drömmer om att bli riktigt rik, ta hem de 144 miljoner på Drömvinsten eller "bara" vinna ett par miljoner. Jag spelar på Lotto tillsammans med Sanne ett par gånger i månaden, jag spelar nåt pokerspel nån gång i månaden, tippar ibland och det händer till och med att jag köper en skraplott. Men jag har aldrig vunnit något värt att nämna. Med tanke på vilken liten procentdel av befolkningen som faktisk vinner på spel och kan leva på det är det väl inte så konstigt, men samtidigt är jag en av dem som alltid säger att jag inte har någon som helst tur i spel. För spel handlar enbart om tur, såvida det inte är poker, då är det 90% tur, 10% skicklighet.

Men är det så att vissa bara har den där turen i spel?

Jag tror det. Spel handlar mest om slump, men jag tror att den slumpen har en vana att träffa samma person flera gånger om. Det finns exempel på folk som har vunnit hundratusenkronors-vinster flera gånger om, och så har vi alla pokermiljonärerna. Vissa går med extremt plus, medans andra spelar bort allt de äger. Dessa människor kan vara de mest intelligenta och förlora mot någon som kanske är 18 och totalt IQ-befriad. Det handlar om tur och mod.

Det finns såklart andra sätt än spel att bli rik på. Du kan uppfinna något folk behöver, skapa ett dataprogram, göra en populär hemsida, öppna en framgångsrik affär eller i jobba upp dig till ett lyxigt jobb. Men visst låter det tråkigt jämfört med att kryssa i 7 nummer + Joker och få in 120 miljoner på kontot på ett par timmar?

Jag vet inte hur jag och Sanne ska bli rika, jag får en massa idéer då och då, men det krävs så mycket mer än det. Jag bryr mig egentligen inte om jag blir rik eller inte, man kan ha minst lika kul för det. Vem säger att en promenad eller att laga mat tillsammans med sin älskling inte är minst lika givande som att ta en limousine till den finaste restaurangen och äta importerad hummer?

Strävar man efter rikedom och ett lyxigt liv råkar man lätt glömma bort att leva. När man väl får sina pengar är man 55 år gammal och har ingenting uppnått egentligen.

Det har gått en månad sen vi fick studiebidrag+lån, jag har under 500 kr kvar av dem, och jag kan ändå säga att jag känner mig som världens lyckligaste.