2010:s värsta plågor
För att hitta årets tio sämsta låtar behövde jag faktisk inte att göra mycket annat än att kolla Billboards topplista för detta året och göra ett litet sammandrag, så här kommer det (notera att jag inte har bifogat länkar, dels orkar jag inte, och dels vill jag skona era öron för det hemska oljud som många av dessa artister presterar):
10. Black Eyed Peas - The Time
B.E.P. som för längesen kunde göra hits som faktiskt var relativt lyssningsbara har nu tappat det totalt. De har förstått att electro-hop (á la David Guetta) säljer, och därför ger de ut ett helt album med enbart sån skit. Hade det varit i klass med David Guetta (som har rätt många år inom den genren) så hade det kanske funkat, och hamnat precis utanför listan, men eftersom BEP är hip-hoppare i grunden blir resultatet inte bara pinsamt, utan en jävla plåga att höra. Att man sen ska tvingas ge Fergies uppblåsta grishuvud i varje video gör bara att man plågas ännu mer. Patrick Swayze vänder sig helt säkert i graven just nu...
9. Kesha - We R Who We Are
Vad gör man om man står där med en artist som ser relativt hyfsad ut, men som totalt saknar någon som helst sångröst? Jo, man ger henne en robotröst mer irriterande än urinvägsinfektion och skatteverket tillsammans. Och just det råkar vara fallet med Kesha som tagit USA med storm. Även här i Sverige spelas hon för mycket, och varje gång hennes skräp skrånas i radion dröjer det inte många sekunder förrän min hand instinktivt byter station. Jag kunde valt vilket spår som helst som hon gjort, men valet föll på hennes senaste "hit" som kan vara sämst hittills, vilket är bra klarat av henne med tanke på det hon släppt.. Usch!!
8. Rihanna ft. Drake - What's my Name?
Chris Brown slog Rihanna så hårt att hon har blivit desillusionerad och glömt bort sitt namn. För att komma ihåg det gör hon en låt, och tar hjälp av en riktig dyslektiker för att minnas. En annan biverkning verkar vara att hon glömt texten till allt annat än refrängen i denna låten, och därför tjatar hon samma mening om och om igen. Men om detta beror på att hon fått stryk vet jag inte eftersom hon var tjatig redan innan. "Pon de Replay" känns så långt, långt borta...
7. Justin Bieber - Baby
Av någon anledning säljer denna lilla 14-åriga bögplågan miljontals skivor i USA. Jag förstår verkligen inte varför. Det är alltid lika kul när små fitt-ungar ska sjunga om kärlek (minns med avsky "JoJo" för några år sen). Jag längtar bara tills han blir äldre, hamnar i målbrottet, börjar dricka och ta droger som alla andra nollor, agenten snor hans pengar och han hamnar i rännstenen, eller i bästa fall kör rattfull och åker i fängelse där han gång på gång tar toner pga att hans röv inte tål mer "kärlek". Det värsta är att bögen nog hade gillat det.
6. Usher - OMG
Även Usher har dragits ner i electro-träsket, och inte så förvånansvärt är det Black Eyed Peas som ligger bakom denna usla skiten med. Helt ärligt, lyssna på den och förklara för mig hur något som detta kan sälja? Spela in en kille som stammar och lägg på en dålig melodi och detta är vad du får.
5. Train - Hey Soul Sister
Vilken satans jävla plåga detta har varit under året. Det värsta är att den fanimej spelas fortfarande på radio. Någon borde ta dessa gubbfjollor och skicka tillbaka i tiden de tror de lever i, skicka med hippien som gjorde "Punkrocker with flowers in my hair" och vi kan kanske slippa dessa idioter. Då blir jag en glad liten påg.
4. Enrique Iglesias ft. Pitbull - I Like It
Enrique försöker slå sig in på den amerikanska scenen men en idé är att lära sig språket först. Han kör som vanligt sin dramatiska sångstil som han stulit från sin pappa, men han fattar inte hur patetiskt det är när man sjunger texter som ett litet barn kunde skrivit bättre. Om Caroline af Uggla skulle sjunga "blinka lilla stjärna" hade resultatet nog varit lika sexigt...
3. Shakira - Waka Waka
Herrejävlar, nu börjar det bli så dåligt att jag nästan är slut på nedvärderande ord och fraser att beskriva dessa dåliga ursäkter för artister. Precis som föregående har vi här en artist som är stor inom den latinamerikanska musikvärlden, men som ändå ska envisas med att sjunga på ett språk som hon så uppenbarligen inte kan prata. Fotbolls-VM blev en tråkig historia, och man skulle nog fattat att det skulle bli misslyckat när Shakira fick göra den officiella låten. Hon låter fortfarande som en liten pojke i målbrottet när hon försöker sjunga, och sjunger hon inte stönar hon bara fram en massa ljud. Lägg därtill en musikvideo där hon står och skakar sin stora röv på ett och samma sätt i tre-fyra minuter, och man kan frågesätta mänsklighetens intelligens som köper det.
2. Madon...oops, Lady Gaga - Alejandro
När Madonna för några år sen försvann från musikvärlden (fast jag fruktar ett återseende) när hon insåg att hon inte var 20 mer, utan 60, så kunde vissa inte låta den odågan till skräp bara få dö ut, utan någonstans i världen satt en liten ful ankunge och bestämde sig för att fortsätta tortyren. Den personen var Lady Gaga. En ren Madonna-kopia som på samma sätt ger ut skit efter skit. Mer hjärndöd skit än så här kan man knappast föreställa sig, men vad kan man förvänta sig från ett kokainsnortande odjur med permanent PMS?
1. Rihanna - Only Girl
Rihanna får första platsen på denna listan. Inte för att hon är så ruskigt ful att man vill riva ut sina ögon varje gång man ser henne. Inte heller för att hon en gång i tiden såg relativt bra ut, men sedan blev hip-hopifierad och tappade allt och gjorde skit som "Rude Boy" m.m. Och inte för att hon ser dummare och dummare ut för varje gång hon låter blinda människor experimentera med hennes hår. Nej, anledningen är att hon faktisk lyckas med att ge mig huvudvärk varenda gång jag hör denna låten. Hennes ylande hade kunnat väcka en död människa från helvetet och få honom att önska att han kunde återvända. Om detta är hur hon låter i sängen så förstår jag att Chris Brown till slut fick nog och gav henne ett par smällar. Det enda ljudet som kommer i närheten av detta spektakel är ljudet av en väckarklocka vid femtiden på morgonen, eller ljudet av en kråka som är döende. Jag ska investera i Panodilaktier, för om detta fortsätter med Rihannas ylande, Lady Gagas sorgesång och Shakiras hemskt störande stönande, så lär folket flockas till apoteken för att hitta något botemedel mot huvudvärken de framkallar.
Är alla människor totalt tondöva i dagens värld?
2010 i noter
1. Avenged Sevenfold - Buried Alive
Det är ingen hemlighet att 2010 har varit ett dåligt musikår, och vore det inte för Avenged Sevenfold så hade det passerat förbi totalt obemärkt antagligen. Men nu släppte de nytt album och jag hade kunnat ta med nästan alla låtar på listan här, men för att inte verka enformig och tjatig får det bli ”Buried Alive” som påminner mycket om en Metallica-låt (fast bättre) och har något så ovanligt som två refränger. Efter 2/3 av låten byter den helt och hållet tempo och går från Metallica-likt till Rammstein-likt (Instrumentalt åtminstone, M. Shadows är M. Shadows och hans sång ska inte jämföras med någon).
2. Chris Brown – Deuces
Årets skönaste låt, utan tvivel. Skön melodi som satan, underbar text, stilren video och bäst av allt så är det nog en pik till äckliga Rihanna som Chris Brown bankade skiten ur. Våld är aldrig bra, och speciellt inte mot kvinnor, men när en käring ylar som Rihanna kan man faktisk förstå att Chris valde att slänga iväg ett par femmor mot hennes mulliga mohawk-infekterade yl-don. Kevin McCalls vers slår allt jag hört de senaste fyra åren.
3. Rasmus Seebach - Lidt i Fem
Danskt när det är som bäst. Natteravn och Engel har fått mest publicitet av låtarna på albumet, men utan tvekan är det ”Lidt i Fem” som är bäst. Som de flesta andra smöriga låtarna idag handlar den om otrohet och kärlek, så just på den punkten är det väl inget banbrytande som mannen med det fina förnamnet presterar, men ändå fastnar den.
4. Disturbed - Another Way to Die
David Draiman och gänget satsar på metal-rock dels med politiska budskap och dels där de belyser mänsklighetens sämre sidor (och det finns ju en del), vilket jag brukar avsky. Musik och politik hör inte ihop. Ändå är det något med denna som gör att det känns helt ok. Om det är det sedvanliga Disturbed-soundet, Draimans underbara röst eller helt enkelt musikvideon som visar att människan är viruset på jorden vet jag inte, men bra är det fantamig!
5. Nelly - Just a Dream
Nelly tar fram sin mjuka sida och gör kanske årets mest sockersöta låt. Sällan han gör något bra R&B, enligt mig ska han hålla sig till club-musik där beatet får mer uppmärksamhet än texten (exempel längre ner), men här lyckas han.
6. Birdman – Fire Flame
Han må låta full och efterbliven när han pratar, och han må vara skaparen av en av nutidens två mest irriterande rappare (Lil’ Wayne, den andra är Drake), men när Birdman då och då släpper låtar som ”Still Fly”, ”Stunnin Like My Daddy”, ”Get Yo Shine On” och nu denna så är allt glömt. Texten handlar ofta om det samma (Bling bling, paper chasin’, 24’s kryddat med ca 55 st ”nigga” i varje låt) men hans melodier och beats är härliga symfonier så gangsta som det kan bli! Han är förresten god för 3,2 miljarder kronor, och hälften av den förmögenheten visar han upp i musikvideon…
7. Game - Jump Off
Game har alltid levererat, trots en mindre bra period influerad av 50 Cent, så har han alltid varit en go liten gangsta som smider illustrativa in-yo-face lyrics över monsterbeats. Jag misstänker att crackern Scott Storch ligger bakom beatet här. Med dagens standard på Hip-Hop så är Games nya skiva ”Red Album” rätt hyfsat, med ”Jump Off” som favoriten.
8. Trey Songs - Bottoms up
R&B’s nya prettyboy som alltid på ett eller annat sätt är halvnaken i sina musikvideos. Hans texter är inget vidare, men skön club-känsla när man hör låten. Perfekt på en halvseg förfest när man behöver tagga igång. Nicki Minaj gör guestappearance, vet inte vad man ska tycka om henne, ibland är hon bra men för det mesta ger hon bara ifrån sig en massa läten.
9. Stone Sour - Say You'll Haunt Me
Eftersom BanditRock spelat sönder den är jag också rätt trött på den vilket gör att den inte hamnar längre uppe. Grymt band, men enbart tack vare Corey ”Slipknot” Taylor som må ha en av musikvärldens mest allsidiga sångröster.
10. Tinie Tempah - Frisky (ft. Labrinth)
Nya stjärnskottet från England, och här i Sverige är han väl mest känd för att ha gjort en festlig låt tillsammans med Swedish House Mafia, men gillar man denna typen av musik är hela hans album faktiskt jävligt hörvärt. Dock blir det lite enformigt i längden, och textmässigt är det relativt hjärndött, men helt klart det bästa från brittiska öarna detta året!
Andra bra som hamnade utanför, speciellt Ludacris ”How Low” är catchy:
Fabolous – I’m Raw
Sean Kingston ft. Nicki Minaj - Letting Go (Dutty Love)
Diddy ft. T.I. - Hello Good Morning
Lloyd Banks - Beamer, Benz or Bentley
Nelly - Move that body
Kanye West – Monster
Ludacris – How Low
(http://www.youtube.com/watch?v=w8KQmps-Sog)
Muse – Uprising
Cypress Hill - Get it Anyway
Lil Jon – Outta Your Mind
Kid Cudi - Ashin Kusher
Wiz Khalifa – Black & Yellow
Yes, we're back!
Egentligen orkar jag inte ha blogg! Och mitt påhitt här kommer högst att vara i ca en månad.
Men eftersom jag ändå inte har något att göra en onsdagkväll, kan jag lika gärna dela med mig av mitt livs händelser.
Först och främst har det hänt mycket senaste året, men hälften av sakerna är för allmänheten ointressanta, och den andra hälften delar jag inte gärna med mig. Tyvärr måste man idag dela med sig av alla sina åsikter, och alla händelser för att ha en "intressant" blogg. Men det skiter jag i. Min blogg är per automatik mer intressant än de flesta ytliga idioter därute som berättar om sina fjolliga kläder, sina helgragg eller sin nyaste mobiltelefon. Vem bryr sig säger jag bara...
Det enda jag känner för att dela med mig just nu är att jag har börjat lira fotboll igen, och det känns jävligt bra!
Ovesholm är laget, för tillfället i femman, som får njuta av mina tjänster. Jag måste erkänna att jag var lite orolig i början om jag skulle klara av tempot. Jag är trots allt snart 25 och har inte tränat och spelat regelbunden fotboll på två-tre år, men än så länge överraskar jag mig själv! Två mål har det också blivit på ca sju matcher. Ännu mer imponerande är att i dessa sju matcher har jag bara startat två. Snygga mål dessutom.
För första gången på väldigt länge är fotbollen riktigt kul igen.
Nu ska jag se första "Boondock Saints", den andra såg jag häromdagen och det var det sämsta skit jag sett på flera år. Tråkigt att se när folk har blivit fyllefeta och slitna av cigg och droger. Ungefär som en kväll i Ystad och se folket där. HA! Idioter.
Godnatt
Ain't I
Gissa byggnaden
Gordon Ramsay style
Pappa kunde laga de mest saftiga goda hamburgarna som människotänder nånsin kommit i kontakt med, men eftersom jag inte har nån aning om vad som fanns i det heliga receptet så fick jag leta nya vägar och banor. Jag kom på att jag såg en riktig smaskig burgare i ett avsnitt av "Gordon Ramsay's Kitchen Nightmares" och därför bestämde jag mig för att laga just den!
Resultatet ser ni här:
Ingredienserna till Gordon Ramsay-burgaren är:
ca 500 g nötfärs
två äggulor
1 tsk salt
1 tsk peppar
3 msk ketchup
1 ½ tsk Dijon senap
2 msk Worchestershire Sauce
ca ½ finhackad rödlök
Blanda ihop allt och gör sedan fyra jämnstora burgare. Släng dem på en panna och stek ca 4-5 min på varje sida. Fantastiskt gott!
Thank you Gordon!
Kristianstad eller Irak?
Vi har bestämt oss för att besöka Bagdads livs imorgon, eventuellt handla lite äkta Irakiska råvaror om de har det =)
Spike vs. Ninja - Del II
Mina mest trogna läsare minns nog en bild jag la upp för sisådär en månad sen på våra två katter när de hamnade i ett av sina dagliga slagsmål. Nu kommer färska bilder från andra ronden, som tog plats häromdagen:
Vad Ninja uppenbarligen har tränat på är inte bara fotarbetet, men även räckvidden i sina slag. Spike däremot har inte längre sin aggressiva och offensiva stil, utan verkar lita på sin defensiv, vilket i detta fallet visade sig vara ett misstag. Han kan eventuellt vara bländad av det starka ljuset, men det är ingen ursäkt, Spike måste ta sin träning seriöst!
Favoriten
Jag och Sanne har haft lite blogg-påsklov nu, men förhoppningsvis så drar min lilla blogg igång med ett par inlägg de närmsta dagarna. Först ska jag börja med ett inlägg om en favorit, vi snackar än en gång mat, som det mesta annat i denna blogg handlar om!
Sannes köttfärspaj
Ja, det finns knappast ord för hur god denna pajen är. Jag har aldrig varit en stor fan av pajer, och innan Sanne gjorde denna köttfärspajen till mig hade jag nog aldrig smakat just denna sorten - nu kan jag inte få nog!
Sanne har överraskat mig ett par gånger med denna, och hon vet hur glad jag blir varje gång jag får reda på att hon lagat den. Senast, efter en lång dag på jobbet kunde jag lukta den redan i bilen när hon hämtade mig, så mitt luktsinne lurar man inte! Sedan stod menyn för min del på köttfärspaj i två dagar, helt underbart gott.
Jag hade gärna velat bjuda alla mina läsare (ca 2 st) på denna otroliga matsensationen, men jag hade fömodligen ätit upp allt innan nån annan ens hade kommit i närheten av ett smakprov. Så vill ni ha den får ni på något sätt muta Sanne utan att jag får reda på det....
Mysig helg
Det började i fredags, fast egentligen långt innan. En av våra favoriträtter - fiskgryta med saffran - har vin som en av ingredienserna, fast bara två deciliter, så det blir alltid en jävla massa vin över. Därför har jag och Sanne lärt oss att dricka vin, dels för att vuxna människor "gör så", och dels för att vi ska kunna imponera på Nicole med vår otroliga kunskap och breda smak när det gäller vin och övrig alkohol.
Fredagen tog priset. Vi åkte ner till systemet och köpte inte mindre än fem flaskor vin, dock ska det sägas att varje flaska innehöll ca 3 dl vin. Sen bestämde vi oss för att ha en vinprovarkväll, och detta var resultatet:
Kandidat nr 1:
Tcherga Misket & Sauvignon Blanc (32 kr, 12%, 375 ml)
En rätt så sur vin, vilket jag och Sanne inte har lärt oss att tycka om än, men låter man den stå öppen ett dygn försvinner lite av det syrliga vilket gör den till en hyfsad vin, man kan även dricka den efter man har blivit lite lullig av de andra vinerna, för då bryr man sig inte om det sura.
Betyg: Rasmus - 3/10, Sanne - 3/10
Kandidat nr 2:
Casillero del Diablo Chardonnay (29 kr, 13,5%, 250 ml)
Den starkaste av vinerna och enligt mig den äckligaste. Detta är ett praktexemplar på varför jag inte dricker vin. Skiten var rejält syrlig och trots det finaste namnet så gjorde den oss båda besvikna och en aning äcklade. Vi hade tur med en Chardonnay som vi köpte i Danmark för 3-4 månader sen, men sen dess har vi bara fått avsky för allt som heter något med Chardonnay.
Betyg: Rasmus - 2/10, Sanne - 4/10
Kandidat nr 3:
J.P. Chenet Colombard Chardonnay (26 kr, 12%, 250 ml)
Ännu en av dessa Chardonnay's. Vi kunde inte bedöma denna eftersom Sanne tyckte att flaskan var så fin så den inte fick öppnas. Därför hittade vi på betygen här.
Betyg: Rasmus - 4/10, Sanne - 4.5/10
Kandidat nr 4:
Blue Nun (33kr, 8.5%, 375 ml)
Från början vår favorit, tills vi hade druckit ett helt glas av den. Vi valde denna eftersom den skulle vara söt, och den visade sig att vara allt för söt. Smakade som en Smirnoff Ice fast ändå inte. Vid detta tillfället var vi dock så glada för att slippa det syrliga så vi gav den höga betyg...
Betyg: Rasmus - 8/10, Sanne - 9/10
Kandidat nr 5:
René Barbier Viña Augusta (34kr, 11%, 375 ml)
Vinnaren av testet. Vinen var helt ok för att vara vin, och smaken var inte för syrlig, och inte för söt. Inte förvånansvärt så drack vi upp denna flaskan snabbast. Rekommenderas till folk som inte är stora fans av vin, men ändå vill smälta in.
Betyg: Rasmus - 8.5/10, Sanne - 9/10
Siesta - Yummy!
Siesta - Karlshamn
Jag har ätit på Siesta minst 50 gånger (tror jag) under de tre åren jag har känt till stället, och jag har ännu inte blivit besviken på maten. Första gången jag åt där blev det pizzan som heter det samma som stället, och jag har aldrig fått godare pizza i hela mitt liv. Storleken på pizzan var också enorm, och trots att jag då hade världens aptit, orkade jag inte en 3/4 av pizzan. Nu har Siesta minskat storleken på sina pizzor en aning, vilket är bra, eftersom vi inte ska sponsra fetma i detta redan överfeta landet.
Jag och Sanne åker upp till Karlshamn minst en gång i månaden och äter på Siesta. Det har blivit vår egen romantiska tid. Nu för tiden står menyn mest på kebabrulle, pommes eller kebabtallrik, men även en halv grillad kyckling är populärt.
Det som gör Siesta så mycket godare än andra ställen är att de inte överöser sin mat med sås, och deras pommes är extremt goda. Vitlökssåsen är i topp två av alla tidernas vitlökssåser och deras pommeskrydda slår också det mesta. På menyn finns allt från wokade grönsaker (för er vegetarianer som alltid ska vara så jävla speciella...) till fisk, kyckling, pizza och såklart kebab. Sen spelas det alltid Anastacia på stereon...
Så har ni vägarna förbi Karlshamn är detta stället som måste besökas!
Dagens Lunch - Fläskfile
NBA - inne på sista andetaget
NBA börjar lida mot slutspelet och därför kör jag en snabb resumé av hur läget ser ut för lagen just nu.
Som vi ser i tabellen nedan är dramatiken i väst nästan borta. Den enda frågan som kvarstår är om Phoenix ska ta den sista playoffplatsen, och på vems bekostnad i så fall? Personligen hade jag gärna sett Phoenix i ett slutspel eftersom laget alltid spelar attraktiv basket och dessutom har den otroligt rörliga luftballongen Shaquille O'Neal i laget. Tycka vad man vill om honom, man kan inte säga annat än att han är en entertainer! Det roliga är att om Phoenix hade spelat i Eastern Conference hade de varit bland topplagen...
Just det, vidare till öst. Bara tre lag säkra hittills (Cleveland, Boston, Orlando) men även Atlanta är mer eller mindre klara för slutspel. De sista fyra platserna slåss nu hela nio lag om. Miami kommer utan tvekan att knipa en av platserna, och även Philadelphia ser starka ut med fyra raka segrar. Tar Detroit inte en plats vore det skandal för Motor City och den sista platsen tar antingen Chicago, Charlotte eller Milwaukee. New York, New Jersey och Indiana tror jag inte på.
I botten ser vi att Oklahoma otroligt nog bara är femtesämst! Detta tack vare Kevin Durant som har burit laget på sina axlar hela säsongen. Laget planerar att satsa stort nästa säsong och det snackas om att bla Tyson Chandler ska lockas till Ok-town. Redan innan transferdeadlinen för en månad sedan försökte laget ihärdigt att få hans signatur, men en misslyckad fitnesstest och en tråkig skada gjorde att det aldrig blev av. Tyson missar resten av säsongen.
Att Clippers och Sacramento har floppat som de har är en stor skräll. Ingen hade räknat med att lagen skulle ligga i toppen, men de flesta hae nog räknat med i alla fall 30-40 segrar vars.
Dagens Lunch
P.S. Bilderna är ej retuscherade, det såg verkligen så gott ut!
Lite ljus i tunneln?
Det gäller dock sommarjobb, och det är ålderdomshem, men det är pengar och det är jobb, två saker jag behöver!
Jag söker vidare och hoppas på flera samtal!
